Sankt Georg Riddarorden av Visegrád, Ungern

Sankt Georg Riddarorden

Szent György Lovagrend – på ungerska

Sankt Georg Riddarorden grundades av den medeltida ungerska konungen Carol Robert av Anjou dynastin år 1326. Som en kunglig instiftad Riddarorden avsåg man riddarkaren som livgarde it kungen. Deras huvuduppgift var att skydda konungen och kungafamiljen och på detta sätt hela kungamakten. De ingick i regel i kungens följe och agerade också som ordningsvakter vid Hovet. Dessutom hade Riddarorden en representativ, ceremoniell roll vid Hovet men – sa som det var bruklig i medeltiden – {tog de sig uppdraget att bevara och sydda den kristna tron, hjälpa de hjälplösa, sjuka och fattiga. Det var förstas en stor utmärkelse att bli antagen i riddarorden, tjäna omkring och underställd direkt till kungen som var samtidigt Riddarordens Stormästare.

Efter riddarordens storhetstid under medeltiden har betydelsen av liknande organisationer minskat succesivt och blev så småningom en ren utmärkelse med ceremoniell roll. Slutgiltigt har Ordens alla aktiviteter som lat in och all verksamhet upphörde under kommunisttiden, trots att en formell upplösning av Riddarorden har aldrig ägt rum.

 

Efter kommunismens sammanbrott har St. Georg Riddarorden väckts till liv år 1990 med en grundlag (stadgar) i den gamla grundlagens anda men i enlighet med de nya tidernas (nittonhundratalets slut) politiska, moraliska, samhällsnyttiga krav. Ordensnamn är Szent György Lovagrend (Sankt Georg Riddarorden) och är en internationell ideell organisation stiftad och återuppväckt till liv i Ungern.

Huvudsätet är i Visegrád, en liten stad ca 50 km nor on Budapest, i det gamla medeltida kungliga slottet. Slottet vid Donau var huvudsäte till en rad ungerska konungar, bl. a Carol Robert av Anjou riddarordens stiftare.

 

Riddarorden består av administrativa enheter, så kallade priorat. Dess territorium motsvarar ett geografiskt område vilket prioratet har verksamhet i. Flera priorat bildar ett storpriorat. Förutom Ungern finns storpriorat/priorat i Estland, Finland, Irland, Kroatien, Rumänien, Slovakien, Serbien, Sverige, Schweiz, Tyskland, Ukraina och Österrike. Storprioratet i Skandinavien består av två priorat: Sverige och Finland, med sammanlagt 8 medlemmar.

 

Riddarordens medlemmar ska vara minst 26 år gamla och tillhöra ett kristet samfund. Medlemmarna kan vara såväl män som kvinnor, de får tillhöra vilken som helst etnisk folkgrupp. Alla som kandiderar till medlemskap måste godkänna

Ordens stadgar och betala inträdesavgiften innan intagning om medlem.

Ordens viktigaste organ är Konventet (Riddarordens sto möte) som halls en gång varje år, dit alla medlemmar är inbjudna. Konventet är öppet för allmänheten och protokoll ska föras, som sedan ska utdelas till alla priorat.

Högsta ledningen utgörs av Magistraten. Ledamöterna av Magistraten väljs av Konventet för en fyra års period. Följande ingår i Magistraten: kanslern (ordens högsta befattningshavare, ordförande i Magistraten); guvernören (ställföreträdare till kanslern); skattmästare, storkapten, domare samt deras biträde, sammanlagt 10 personer. Magistraten utnämner storpriorerna och priorerna på rekommendation av medlemmarna i respektive priorat/storpriorat också för en inandat på fyra år.

Riddarinvigningen, som betyder fullvärdigt medlemskap, utförs av ordenskanslern och storkaptenen vanligtvis på St. Georg dagen den 24 april varje år i samband med en ekumenisk gudstjänst i närvaro av Magistraten, storpriorer, priorer och sa manga medlemmar som möjligt.

Ordens mål:

• Stödja och aktivt deltaga i vetenskaplig forskning framför allt i historia, arkeologi och hithörande vetenskapliga undergrenar (numismatik, heraldik, OSV)
• Organisera, stödja, delta i nationella och internationella kulturevenemang Bevara, restaurera kultur och historiska monument
• Bevara och sprida ungerska och internationella militära traditioner framförallt från medeltiden (t ex tornerspel)
• Karitativ verksamhet: hjälpaktioner till krisdrabbade eller underutvecklade områden, konkret fysisk och moralisk stöd till behövande, hjälplösa, sjuka, fattiga.
• Stödja kulturella ideella organisationer i deras aktivitet
• Främja freden och bidra till olika folks försoning med varandra
• Etablera kontakter och samarbete med andra internationella riddarorden med liknande målsättning

 

St. Georg Riddarorden för ingen politik, deltar inte i politisk verksamhet, ger varken ekonomiskt eller moraliskt stöd till politiska partier. De enskilda riddarna far inte vara medlemmar i extremistiska politiska partier eller organisationer som propagerar rasism, främlingsfientlighet, hat, terror, vild, krig, osv.

 

Den viktigaste inkomstkällan är inträdesavgiften som betalas innan invigningsceremonin av varje enskild kandidat, samt den årliga medlemsavgiften.

Det förekommer ganska sällan enskilda donationer men Orden får inget ekonomiskt bidrag från den ungerska staten eller politiska partier. Priorat som är verksam i andra länder än Ungern får öppna eget konto i landet vilket de arbetar i. Prioratets medlemmar betalar årsavgiften in i detta konto. Prioraten: far sedan disponera de insatta pengarna for prioratets verksamhet i enlighet med ordens stadgar.

Riddarorden r registrerad i Ungern av Budapest Läns Domstol sedan 1990 med reg. nr TE 830/1990. Enligt nyare bestämmelser är Org. Ar. 1. PK 61 007/1990/17 från 1996.

Beskrivningen ovan är en förkortad sammanfattning av Riddarordens historia, grundlag och organisation.

 

Stockholm, 02 12 2007